Måndag, solen skiner, börjar med sovmorgon. Ja för mig räknas det som sovmorgon att sova till sju på morgonen. Med de rutiner mitt liv innebär, måste rutiner, så tar det sin tid varje morgon innan jag är klar att åka iväg. Men två möten ikväll så sova kändes som en bra idé idag.

Nu är jag inte den mest skärpta kvinnan på morgonen och idag var inget undantag. Kissa och sen kaffe, det är vad morgonen måste börja med och i just den ordningen. Då är det något frustrerande när kaffemaskinen börjar frusta och spotta het ånga omkring sig när jag förväntar mig kaffedoft. Hett och allt annat än rätt. Rengöring mjöljksystem stod det på displayen. 

Jamen det har jag redan gjort ju!!! Eeehh ja just det ja, ställa om till kaffe hade jag däremot inte gjort. Vrider om till vad jag tyckte kaffe, men det tyckte inte maskinen. Vi var något oense här. Att jag fumlade sömndrucket vägrar jag erkänna. Och att det blev åt fel håll. Espresso dubbel styrka var inte vad jag hade tänkt mig.

Nu blev det till slut kaffe i min smak i alla fall. Vilket är något min omgivning uppskattar fastän de inte har en aning om det. En PMS dag spelar det ingen roll då, men idag gör det skillnad. Två timmar senare var jag redo för dagens insats men en stund till hemma unnade jag mig ändå. Som vanligt skapade nyheterna många funderingar över världens tillstånd men en stund med Paolo Roberto och mat fick tankarna in i nya banor. Det tackar jag för.

Något förvånad blev jag när Ellen var varm och skön fortfarande, hur var det möjligt. Timern har jag ställt så den ska vara klar runt åtta, nio på morgonen. Nu var klockan nästan tio…. sommartid!!!! Att stå där i snön och trassla med en timer på grund av SOMMARtid…. Jag saknar min timme!!!!

Klockor är felställda, jag är felställd, timern var felställd, våren är felställd… men det här är en bra dag så mitt humör var inte felställt trots allt morgonen erbjöd. Och pussar från en sötnos med ljus päls och ögon som får ens hjärta att bli farligt varmt på jobbet, ja då är det bara någon slags katastrof som eventuellt skulle kunna göra den här dagen till en inte bra dag.

Triviala, vardagliga saker jag skriver om kanske ni tänker, men utan de här vardagliga händelserna i livet, vad har vi då? Jag har som jobb att arbeta med biologi, neurologi, psykologi, normer, jämlikhet, tillgänglighet och juridik. Att alltid ha tankarna och min tid i dessa frågor går inte. Jag måste leva också.

Så nu ska jag gå och få en puss till tänkte jag.