En vilodag, en dag utan måste göra, bara vara. Ja så var det tänkt. Vaknade redan runt åtta imorse. Kissnödig! Det var inte så jag hade tänkt ut det nej. Just det här med kissa, ja helt korkad är jag inte, men det var inte direkt så jag var förberedd på allt.

Sitta, visst det var helt logiskt. Men när det inte finns någonstans att sitta! Och tiden mellan kissnödig och dags för krisartad tömning, att den förkortades till i stort sett NU. Det var det ingen som berättade. Inte heller att nysa kunde få sina konsekvenser om jag inte var förberedd. Inte heller att förbrukningen av toapapper skulle öka med en årsförbrukning i månaden jämfört med tidigare.

Nä sitta och hur jag ska torka mig. Det fick jag lära mig där på Karolinska iaf. Lite absurd känsla ändå att bli instruerad i hur jag ska göra på toa vid 57 års ålder men tacksam. Och skarpa förmaningar om att det främre inte mådde bra av någon slags kontakt med det bakre…. urinvägsinfektion…

Inte heller att sitta, ja inte sitta där en borde sitta också kunde få sina konsekvenser om behovet smög sig på. Ja alltså alla rörelser verkar vara klart mer riskabla ur konsekvenssynpunkt än tidigare.

Inte heller att hittar en någonstans att sitta där det är meningen att en ska sitta så är det bland det sista jag vill göra. Bacillskräck behövs inte för att få en att knipa ihop och med konstig kroppshållning söka andra alternativ.

Det var bättre förr får vi ofta höra av de som varit med ett tag. Nja, inte bättre men definitivt enklare. När det dessutom börjat komma andra spår med benämning hämtat från en viss individ från djurriket med eget hem, så förstår jag äntligen den där hyllan i butiken med diverse förpackningar som vänder sig till ena halvan av mänskligheten.

Vilket också är ett mystiskt äventyr att genomleva för den tidigare lyckligt omedvetna. I början kändes det som att sjökort, navigationsutrustning och instruktionsbok hade varit välkomna bra att ha saker då.

Hur kom jag in på det här eg? Jag lade mig en stund i soffan, lyssnar på stampamusik i väntan på tvättmaskinen. Ja att den ska bli klar naturligtvis. TV är inget alternativ för min del konstaterade jag imorse.

Sport, sport, OS ( är inte det något som köksaktiviteter ger? ) mer sport. Och avbrott för Mello… ännu mera sport osv.

Äsch då, maskinen är nog klar nu. Ha en fin helg alla. Jag ska fortsätta jaga den svettiga prästosten, lagrad i 18 mån, som jag tyckte var en bra idé tills mina smaklökar svimmade och nackhåret påminde om en igelkott. Påminner om att jaga en tvål i duschen ungefär, men nu ska den in i en påse har jag bestämt.