Men alltså det är bara någon dag till så är det september, vad hände? Den här sommaren passerade väldigt fort den. Och jag tänker tillbaka och försöker återskapa den i mitt huvud. Blev det en bra sommar? Vad använde jag den till?

En stor del har gått åt till att jobba, ett semestervikariat inom vården här hemma. Som jag skrev i tidigare inlägg så har jag pausat mitt företagande av olika skäl. Utöver det så är det egentligen inte så mycket jag gjort i sommar. Låter det trist och tråkigt? Det var i alla fall min första tanke när jag nu sitter här med sommarens facit.

Sen slår det mig att nej, absolut inte så. Jag har njutit av min sommar, mitt liv, mina dagar i sol, regn och trötthet. Endast i förbifarten har jag noterat alla debatter och diskussioner rörande transfrågor och identitet. Låtit de bero så länge, inte gett dem makten att påverka mitt liv och mående. Istället så har jag använt min tid till de tillfällen som berikat mig och mitt liv. Gett mig energi och livsglädje.

Det som sticker ut och nog behåller statusen som årets höjdpunkt är de två dagarna i månadsskiftet maj, juni. Två kvällar, nätter i en fantastisk bubbla av musik, glädje, kärlek och acceptans. Dessutom i den miljön som Dragon Gate är ensam om att kunna erbjuda. Att få njuta av solnedgången, dansa och sedan trött och lycklig möta gryningen med ömmande ben och fötter.

Det är här mina tankar återknyter till alla dessa debatter och diskussioner. Och inser att jag är nog lite eljest ändå. Eller är det så enkelt som att jag älskar mitt liv, mig själv idag. För jag ser inte saken i antingen eller. Väldigt få saker existerar i enbart svart eller vitt. Men i en hel del fall så sker dialogen, eller snarare monologerna utan någon som helst förståelse för den andres argument eller tankar.

Jag fick ändå utlåtandet från min psykolog under utredningen att jag var den mest analyserande klient hon dittills stött på under sin yrkesutövning. Och det är väl det som spelar in även här. Jag kan inte låta bli att se saker från multipla utgångspunkter.

Jag önskar framöver att Socialstyrelsen önskan om en forskning och dialog om transpersoner borde ske utifrån multipla professioner. Inte separat biologiskt/neurologiskt, psykologiskt eller socialt. Jag är en människa precis som du och alla dessa faktorer gäller även mig.

Det är kanske tur att jag är lite eljest för jag njuter av mitt liv idag och ser mitt tidigare kämpande liv som byggstenarna till den kvinna jag är idag.

Livet går inte i repris. Du är i direktsändning varje minut.