Irriterat slänger jag ut påsen med påsar, ja sådana där som numera betingar ett ohemult högt pris i miljöns namn. Jag har väldigt svårt att förstå hur de tänkte där. Misstänker att det i många fall kommer göra människor mindre benägna att värna miljön. En miljöskatt tagen långt ovanför människors vardag, som inte heller förankrats eller godtagbart motiverats.

Jag är i alla fall i färd med att få fram diverse städredskap och i samma stund som påsarna landar med ett förvånansvärt högljutt prasslande. Det kan i och för sig vara det att jag tidigare på dagen satt i nya vaxfilter i hörapparaterna. Nåja, i samma stund så känner jag hur det stretar emot när jag hetsigt sliter i diverse skaft och en uppkäftig sopkvast.

Ett rosa skimmer far förbi mina ögon precis innan det ögonblicket när mitt rosa strykjärn med full kraft attackerar mina armar. Diverse blåmärken kan fortfarande vittna om denna lömska attack på en helt oförberedd försvarslös kvinna. De kraftuttryck som följde avstår jag från att återge i skrift.

Vid det här laget så är lägenheten definitivt nystädad, ommöblerad till viss del. Blommor införskaffade, ja nya alltså för de gamla slängdes ut helt enkelt. Av någon anledning så tyckte jag att de inte bara var fula, de såg på mig på ett nedlåtande och illvilligt sätt. Inbillning eller Coronafrustration, det låter jag vara osagt men ut åkte de.

Nu funderar jag på vad som ska bli nästa steg. Mattor och gardiner? Eller rensa i garderober och lådor. Kanske tömma förrådet i källaren, tömma låter rätt då en rensning där mest kommer påminna om en tömning.

Baka har jag också funderat på men det skulle inte bli bra. Den efterlysta ännu ej hittade midjan riskerar då att gå förlorad för lång tid framåt.

Träna? Nej nu måste jag tyvärr avsluta här, jobbet väntar….

Mvh Häxan Surtant