Känslan när jag äntligen kunde plocka fram cykeln och endast lätt vårklädd cykla iväg till centrum, helt underbart. Nästan som en pånyttfödelse, ingen tvekan om att vinter inte längre är något för mig. Såklart så var det bara några få fina dagar innan snöflingorna åter svävade runt utanför fönstret igen, ok det är bara april än, jag vet, men ändå. Jag vill ha sol och värme, dagar helt befriade från snö, kyla och regn.
Även den här vintern så hade jag sällskap av goaste lurvtassen Iza, ljuset i vintereländet som älskar det där vita fluffiga eländet som hemsökt oss i månader och i mängd denna vinter. Att se henne fara omkring på promenaderna lyfte humöret även på denna vintertrötta tant. Däremellan så ägnade jag mesta tiden till spelkonsolen. Jag måste erkänna att det suger när man inte annat än kan acceptera att åldern ändå finns där. Reaktionerna är liiiite för långsamma när man spelar mot dessa blixtsnabba ungar online.
Ja kroppen och knoppen är definitivt inte i fas i den här lekamen, det märks emellanåt vilket irriterar mig. Jag är ju för fasen fortfarande mer barn än vuxen, en åsikt jag starkt misstänker mina vänner instämmer i. Nåja, det finns ändå en del fördelar i att officiellt vara pensionär som tur är. Men föreslå inget nonsens om föreningar och annat för då hoppar Buttermuffen fram direkt, inget att rekommendera för omgivningens skull.
Att vara utrustad med ett designerobjekt till underliv har också sina sina fördelar i vår nutid, då vårdkontakter endast fås vid akuta besvär eller efter lång kamp. Imorgon ska jag nämligen till gyn på Akkis för den årliga besiktningen. Sex provrör blod lämnades för över en vecka sen och remissen bestod av en A4:a sida med prover. En lyx idag det har jag sen länge konstaterat. Börjar nåt glimsa så syns det bland alla de där proverna.
Och varje år så noterar jag glatt att levervärdet är prima, ett glas rött varje kväll är min lilla kvällsritual. Såg nog att tandhygienisten med en flinande suck rynkade på ögonbrynen när jag bestämt fastlade att snus, ett glas rött och ostkrokar tänker jag fasen inte vara utan. Obstinat, säger ju det, mer barn/ungdom än vuxen.
Nä nu får det räcka för den här gången, vem vet kanske dyker det upp något väldigt snart igen nu när jag vaknar till mer och mer, i paritet med temperaturen ute typ.