Återigen har det gått en längre tid utan en blogg. Inte på grund av tappat intresse, det försäkrar jag. Men mitt liv har börjat gå i nån slags expressfart. Det är så mycket som händer just nu. Utredningen är avslutad och jag har jagat och tjatat lite på teamet att ska skicka in min ansökan. Jag vet inte i skrivandes stund om den har kommit till socialstyrelsen än. Det är nästa steg i livet. Deras godkännande och sen operationskö, är vad som väntar. 

Och helt plötsligt blev dagen helt annorlunda än vad jag tänkt mig. Satt på upptåget på väg ner till Uppsala, då jag får veta att det blir buss från Tierp. Inte ett dugg roligt. Jag har som vanligt fått ta en semesterdag för att åka ner och få ännu en behandling med diatermi. Nu riskerar jag att missa den behandlingen och en dyrbar semesterdag går till spillo. Åk kollektivt säger alla som tänker på miljön. Undrar om de verkligen gör det själva. För det fungerar inte så där fantastiskt bra kan jag säga. 

Mycket har hänt sedan senaste bloggen. Jag har börjat leva ut på alla plan. Tar för mig av livets alla njutningar. Och jag har upptäckt att de enda gränser som finns är de jag själv sätter upp. Nu är det väldigt lätt att säga att man ska våga leva efter sin egen känsla, men egen rädsla, brist på tro på sig själv och sitt egenvärde gör det hela till en stor omställning. Jag har passerat det stadiet nu, och det kan jag säga. Utan min Anna Mård hade jag inte klarat det. Att hela tiden, steg för steg bli uppmuntrad, peppad och stärkt är något som behövs under den fasen. Och att alltid ha någon som jag kan prata med om allt jag upplever och känner. Som alltid har den tiden för mig.

Jag var med i Vårruset i år igen. Förra året deltog jag för första gången, på hemmaplan i Gävle. Två dagar efter det att jag började med hormoner. Första frossan och temperaturväxlingen kom den dagen när jag skulle hem från loppet. I år var jag med och gjorde Vårruset tillsammans med mina vänner i RFSU Jämtland uppe i Östersund. En tanke föddes att jag kanske skulle åka runt i Sverige och delta i olika städer år för år. 

Till midsommarhelgen var det dags för ett nytt besök i Östersund. Bara ett par dagar innan tyckte Anna och jag att det var en bra idé. Så med massor av tur lyckades jag ordna tågbiljetter. Börja sakna bilen mer och mer måste jag erkänna. Den helgen blev något ingen av oss ens hade kunnat fantisera om. Min finkänslighet hindrar mig från att ge er några detaljer. Men den innehöll nog det mesta. Fest, killar, vin etc, cigaretter och snus. En hel del prata också och ett par dagar med Annas yngsta dotter. Vi skrattar och mår bra över den helgen nu så här efteråt. 

Om ett par dagar kommer dessutom Anna ner hit och ska bo hos mig ett tag. Hon har semester och mitt hem blir hennes utgångspunkt på den. Vi kommer alldeles säkert uppleva mycket även då. Säkert blir det något att berätta efter den tiden också.