Könskodning

Det här blir första gången jag skriver en blogg enligt önskemål. Min mentor kloka Tessan gjorde ett inlägg på Facebook om Åhlens mixning av barnkläder, och ställde en direkt fråga till mig. Ämnet är viktigt så självklart ägnar jag gärna en blogg till det här.

Känner redan att det här kommer sväva ut så jag tar frågan  först. Skulle det göra skillnad om jackan hängt blandat bland alla kläder i affären? Skulle det ha blivit annorlunda? Svaret är NEJ!!!! Möjligtvis att jag aldrig skulle sett jackan överhuvud taget. Men känslomässigt och annorlunda hanterat av min mamma. ABSOLUT INTE!!!!

Det har ingenting att göra med hur kläder exponeras. Könskodningen finns där oavsett var kläderna finns. Häng dem nere i källaren, det gör ingen skillnad.

Det går att likna vid en kortlek. När du köper den så ligger den fint sorterat i färg och valör. Rött, hjärter och ruter, svart, spader och klöver. När du blandar den, vad har förändrats? Ingenting mer än att allt ligger i en blandad röra. Rött är fortfarande rött, svart är fortfarande svart. Kungen, avbildad som man är fortfarande mer värd än damen, som inte får kallas drottning utan bara dam. Säger en hel del om vårt samhälle, normer och kultur.

Och sedan har vi texter och tryck på de olika kläderna. De som görs till killar har oftast häftiga tryck med anspelning på action, macho och sport. Hur ser det ut till flickorna? Hello Kitty mer vill jag påstå. Vore bra mycket bättre att börja i den ändan än att börja blanda kläderna. När får jag se en riktigt pojkaktig tröja med Hello Kitty och lite glitter? Tycker du det låter fånigt? Ja, det är det som är problemet snarare än hur kläderna exponeras.

Och om vi nu ska vara konsekventa i tänkandet och handlandet. Hur klär sig föräldrarna som efterfrågar det här. Det borde vara utan könskodning i konsekvensens namn. Nu blir det avancerat när vi ser till de fysiska skillnaderna i manligt, kvinnligt. BH!! Ska kvinnan kasta sin eller ska männen också använda BH? Nu börjar det bli larvigt tycker ni säkert. Men hela frågan bortser från något mycket fundamentalt.

Det är skillnad på kvinnor och män hormonellt, fysiskt och neurologiskt. Och det händer som i mitt fall att det neurologiska, dvs hjärnan, blir mer eller mindre motsatt till fysik och hormoner. 

Problemet finns i de normer och värderingar vi överför till våra barn. Inte hur kläder exponeras. Utan i hur reaktionerna blir när en pojke vill ha en glittrig söt klänning. Tänk efter. Idag kan en man leva gott på att klä sig som kvinna, göra karriär på det och ni betalar dyrt för att se dem uppträda. Varför?? Ni skrattar hjärtligt åt Morran och Tobias, eller Robert Gustafssons brandchef. Hur påverkar det era barn? 

Det är här som tänkandet och agerandet måste börja. Inte i exponering av kläder. Det skapar bara motsättningar och irritation med den röra som blir effekten för de flesta. 

Det går ihop på flera sätt. Könsmaktsordning, tvåkönsnormen och alla värderingar som vi överför och fortsätter använda oss av. 

Skillnader är inte nödvändigtvis av ondo. Det är hur vi värderar och hanterar olikheter som är det viktiga. Och variationerna är många. Ett flickfoster som påverkas av höga nivåer av testosteron tenderar att bli en pojkflicka, tycka om det som vi kallar typiska pojklekar. Ja, kvinnor har testosteron ja. Bara ett exempel. Vårda våra olikheter och låt alla vara den de är. Välja fritt bland kvinnligt och manligt utan fördömande tankar och normer.

Det svävar ut som jag misstänkte. Men det är en komplex fråga och blandning av kläder är ingen lösning. Snarare ett fördömande av typiskt pojkaktigt och flickaktigt. Knappast rätt väg att gå när acceptans för alla identiteter är målet.