Så var det sista dagen innan Karolinska då. Känns skönt. Äntligen har dagarna passerat. Idag har jag faktiskt gått ut. Tror inte något annat hade accepterats. Middag hos Pelle. Så det vara bara att kliva upp i någorlunda tid. 

Nu måste jag ju ändå komma igång. Behöver förbereda lite inför mötet med läkaren. Fylla i formuläret till exempel. Men jag har fortfarande inte hittat lugnet. Oron och rädslan finns där fortfarande. Paniken har ändå lagt sig något. Alltid något.

Men nu är snart helgen över, och jag får åka ner till Solna. Näst sista utposten. Vet inte hur jag ska beskriva känslorna och förväntningarna. På något vis känns det som på riktigt nu. Hormonbehandlingen i full gång, och nu första besöket på plastikkirurgen. Det börjar verkligen hända saker. Sen är det bara att vänta på 21 maj, då ansökan kan skickas in, sista utposten.

En rivstart på mitt år 2014. Väntan kommer bli jobbig och kännas olidligt lång.