Lite förkyld eller allergisk, inte riktigt klar över vilket. Aldrig funderat speciellt över det, men andra har väckt tanken hos mig. Inte för att det förändrar något i mitt liv men vetskap är något som tilltalar mig. Varför, av vilket skäl det är som det är.
Jaha, och där kom gräsklipparen dundrande då. Ett monster som sveper förbi mina fönster, vrålande som en brunstig kamel, eller som en alkoholmättad, testosteronstinn man på krogen en sen natt på dansgolvet. Tur att jag inte påbörjat min morgonrutin ännu då han har full insyn från sin position i monstrets hytt när han fladdrar förbi som en påstridig skugga, lite hotfullt och irriterande.
En sen och jobbig morgon tänker du kanske nu. Inte alls! Jag vaknade redan kl 06.00 imorse av larmet som fick telefonen att fara omkring på bordet bredvid sängen. Kan inte förstå hur jag kunde undgå att vakna av det där igår. Förutom att durra, fara omkring och låta högljutt i minst en minut, så är den förinställda signalen inte i min smak. Går att ändra tänker ni såklart. Japp, varsågod min vän tänker jag. 🙂
Nåja, likt en katt låg jag förnöjt kvar en stund, sträckte lite på mig, funderade lite på hur bråttom det var in till badrummet. Tidsrymden mellan känslan av att vara kissnödig och nödvändigheten av att göra något åt det, har förkortats väsentligt. Ännu en konsekvens av de förändringar jag gjort i mitt liv.
På mina föreläsningar så brukar jag påpeka att mitt tidigare liv på många sätt var en semester i jämförelse. Så mycket enklare både kroppsligt och levnadsmässigt. Mentalt är det däremot som att förflytta sig från helvetet till himlen. För första gången i livet så mår jag bra, hela jag. Att le direkt på morgonen när jag vaknar, av min kropp som gör sig påmind. Se mig själv i spegeln med ännu ett leende som följd. Och då har ni inte sett mig en tidig morgon, nyvaken. Eller jo en del av er har gjort det. Ni har tystnadsplikt!
Nu till helgen så får jag återigen börja röra mig som jag vill, träna och sånt där ni vet. Så det var med blandade känslor jag såg Lollo skena förbi när jag drog upp rullgardinen. Likt en graciös skenande gasell svepte hon förbi i rasande fart, och fortfarande utan att märkbart sakta in vinkade hon tillbaka med ett leende när jag ropade efter henne. Borde nog ge mig ut själv också……. hmmmm, kan vänta en stund, eller dag, eller så typ…..
Jag satt ute en stund på morgonen, men det var lite kallt idag. Vaknade till ordentligt i alla fall. En hare skenade förbi helt plötsligt. Nog samma fart som Lollo. Funderade lite över var den kom ifrån, nu när den var på väg till skogen. Min granne föreslog att den antagligen kom från någon av trädgårdarna vid järnvägen. Mumsat på blommor eller morötter kanske.
Vid det här laget så började fabriken låta illa igen. Med så mycket luft att göra sig av med så kanske Proviva kan vara något att testa. Vad vet jag, men enligt reklamen så ska det vara bra mot orolig mage åtminstone. Lukta lite började det göra med. Ja, inte av mig då utan fabriken såklart.
Jag hade en tanke om innehållet i den här bloggen igår, om vad vi gör med vårt liv, ställningstagande och beslut. Nu blev det något annat. Lite representativt för mitt liv och mina känslor idag. Jag improviserar och njuter av livet numera. Tar det som det kommer. Carpe diem. Fånga dagen.