Trött, lite sliten kanske sitter jag här i soffan och dricker mitt kaffe. Nyhetsmorgon på tv, mobilen ligger bredvid och datorn i knät. Funderar över allt som passerat och vad som väntar. Maj månad kom att bestå av ovanligt mycket resande. 

Nu börjar äntligen sommaren, med massor av sol och värme hoppas jag. Den sista med vissa förhatliga kroppsdelar. En annorlunda sommar på många sätt. Den kommer bli minnesvärd, det är det ingen tvekan om.

Det här med drömmar far genom mitt huvud. Jag ger själv mina drömmar chansen, och gör vad jag kan för att få mitt liv, mitt drömliv. Nu gör en av mina väninnor samma sak. Ger sin dröm chansen. Den enda som kan förändra våra liv är vi själva. Livet är till för att levas, och går inte i repris. Ett citat värt att lägga på minnet. 

Hur det blir kan vi aldrig veta innan. Det enda som är helt säkert är att vi i livets slutskede åtminstone kan säga att jag levde ut min dröm. Jag vågade. Och det är så olika vilka drömmar vi har. Stora ambitiösa, vissa nödvändiga och en del enkla små drömmar. Men alla har vi dem. 

Ojdå! Ett svar på mobilen…. men då, inte det jag väntade på… rörigt i mitt huvud just nu, men det är ok. Jag mår bra, eller lite ja lite påverkar gårdagen tillfälligt då. Känner mig något uttorkad…..

Nä, dags för påtår och frisk luft. Hej så länge……