Jag hade tänkt fortsätta skriva om våren och sommaren 2012. Men det blir inte så. Det blir ju inte alltid som vi tänkt oss. Hinner inte ens börja dagen innan den tar en helt ny vändning.

Förstår att något är galet när jag läser en kommentar på en statusuppdatering jag gjort på facebook. Orolig skickar jag ett meddelande och hoppas att jag läst in för mycket i kommentaren. Tyvärr hade jag inte det.

Och det var dessutom en av de som jag tagit till mitt hjärta. Någon jag känner för. Som fått känna på hur svekfullt och nedrigt lågt en del människor kan bete sig. Att få sitt förtroende besvarat med ett hånfullt känslokallt leende. Att känna hur någon skrattande stampar, spottar på ens kärlek.

Jag förstår inte sånt. Jag blir ledsen, besviken och arg. För hennes skull. Mina känslor är starka och tårar har passerat förbi en sväng. Kan inte hjälpa det. Jag känner och reagerar när de som står mig nära far illa. Jag bryr mig. Jobbigt? Ja självklart är det jobbigt, gör ont. Men det är sådan jag är. Jag vill inte vara annorlunda.

Men jag ska även erkänna, att de som gör mig illa, sårar mig säkert fryser i min närhet.

Så koncentrationen är inte här idag. Mina tankar vandrar iväg långt utanför min person. Så fortsättningen får vänta.