I onsdags 23 maj så var det två år sedan jag gjorde den andra kompletterande operationen. Och 30 månader sedan min första operation, 23 november 2015. Självklart så firades det med bubbel och lite gott till. Med min kroppsdysfori så har de operationerna helt förändrat mitt liv. Att varje morgon se mig själv i spegeln och känna hur värmen, lyckan sprider sig i kroppen är helt enkelt underbart. Och det är samma känsla fortfarande, det har ändå gått en tid nu.

Skillnaden mellan nu och innan är i det närmaste monumental. Liv och död, kärlek och hat. Så kan det sammanfattas. 

Något som är intressant är hur den människan jag var innan mer och mer blir någon annan. alltså inte jag. Någon jag vet allt om men som ändå är en främling. Jag brukar likna det vid att födas på nytt, men det känns mer och mer som något konkret, rätt överensstämmande.

Under de 19 månader jag har drivit mitt företag, där mitt liv är utgångspunkten så har jag i både eget och företagsintresse riktigt grottat ner mig i just transsexualism. Vad gjorde mig till just mig? Det finns en hel del kunskap om ämnet men just det faktum att en del av svaret finns att hämta i det neurologiska, hjärnan, så inser alla med kunskap om hjärnan hur komplicerat både forskning och förståelse är.

Lägger vi sedan på det psykologiska efter födseln och det biologiska, genetiska innan och under graviditet så blir det än mer komplicerat. Jag brukar dela in det i tre faser. Fram till födsel, min första då såklart, tiden efter födseln och sist min andra födsel då jag äntligen var jag.

Något som är helt klart är att de som påstår att jag någonsin haft ett val nog kan likställas med de som en gång bestämt hävdade att jorden är platt. Fast det då förstås, det finns tydligen de som fortfarande hävdar att den är platt…..