S\u00e5 var dagen “ta av bandaget” \u00e4ntligen h\u00e4r. Som jag l\u00e4ngtat. Att vara\u00a0s\u00e4ngliggande hela tiden fr\u00e5n operationen i m\u00e5ndags, flytande kost och ett stort bandage som inte visar mycket alls. Mer \u00e4n att det inte finns n\u00e5got i v\u00e4gen d\u00e4rnere l\u00e4ngre.<\/i><\/b><\/p>\n
Spelar det n\u00e5gon roll kanske n\u00e5gon undrar? Ja det g\u00f6r det definitivt. Enkla saker som att ensam bes\u00f6ka n\u00e5got st\u00e4lle d\u00e4r det ska v\u00e4ljas\u00a0<\/strong><\/em>omkl\u00e4dningsrum har varit helt om\u00f6jligt f\u00f6r mig. Att ha en kropp som mots\u00e4ger min identitet.\u00a0<\/i><\/b><\/p>\n Men nu har jag min kropp, mitt hela liv. Lyckan fullst\u00e4ndig kan jag s\u00e4ga. F\u00f6rs\u00f6ker att inte titta s\u00e5 ofta, men m\u00e5nga g\u00e5nger har det blivit. Och kissat har jag gjort f\u00f6rsta g\u00e5ngen ocks\u00e5. Sv\u00e4lld, bl\u00e5 och \u00f6m. Men s\u00e5\u00e5\u00e5 vacker i mina \u00f6gon. Ett underliv som \u00e4r jag. Att \u00e4lska ist\u00e4llet f\u00f6r att hata det som fanns d\u00e4r tidigare. Ett enormt stort steg.<\/strong><\/em><\/p>\n Fr\u00e5n s\u00e4ngliggande till livet! Vandrat fram och tillbaka i korridoren bara f\u00f6r att jag kan. Fortfarande i ett s\u00e5nt d\u00e4r operationslinne. Ska bytas n\u00e4r droppet tas bort igen. Och d\u00e5 \u00e5ker \u00e4ven insticket i ryggraden. D\u00e5 \u00e4r jag helt fri igen.<\/strong><\/em><\/p>\n Blev en paus f\u00f6r just det. Nu \u00e4r det borta och jag kan krypa in i min morgonrock igen. Sitter p\u00e5 s\u00e4ngkanten och skriver det h\u00e4r. En\u00a0upplevelse det med att inte kunna g\u00f6ra n\u00e5got av det som vi ser som sj\u00e4lvklart i livet. Min mage med mediciner klarade bara tv\u00e5 dagar, n\u00e4stan, innan den protesterade.<\/strong><\/em><\/p>\n Nu sitter jag h\u00e4r, med l\u00e4karens ord snurrande i huvudet. Det s\u00e5g s\u00e5 bra ut. Han var n\u00f6jd. Och jag var vaken hela tiden, men kunde inte se n\u00e5got. Tycker s\u00e5 mycket om alla h\u00e4r. De f\u00e5r mig att k\u00e4nna mig s\u00e5 trygg.<\/strong><\/em><\/p>\n Satt ett par timmar med Wenda n\u00e4r jag v\u00e4l kommit ner p\u00e5 salen igen, och f\u00e5tt i mig lite frukost. Och borttagning av kateter d\u00e5. Nu ska jag bara njuta av s\u00e5 enkla saker som att \u00e4ta fast f\u00f6da, dricka iaf en kopp kaffe till och se p\u00e5 TV.<\/strong><\/em><\/p>\n Och njuta av livet s\u00e5klart!<\/strong><\/em><\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" S\u00e5 var dagen “ta av bandaget” \u00e4ntligen h\u00e4r. Som jag l\u00e4ngtat. Att vara\u00a0s\u00e4ngliggande hela tiden fr\u00e5n operationen i m\u00e5ndags, flytande kost och ett stort bandage som inte visar mycket alls. Mer \u00e4n att det inte finns n\u00e5got i v\u00e4gen d\u00e4rnere l\u00e4ngre. Spelar det n\u00e5gon roll kanske n\u00e5gon undrar? Ja det g\u00f6r det definitivt. Enkla saker … Continue reading Bandagefredagen<\/span>